Hypnotiserad? Drogad?

You got me spinn'in, you got me tangeled up,
you're play'in with my mind - how do you do?

Can't stop this rollercoster, no matter how I try, the force is to strong - or is my will to weak?

I'm to tired to even speak, why can't you give me what I need? Please! Set me free!!

Why all these tricks? Why one day so sweet then the next cold as ice?

I'm bound to the ground, I can't move, the force is to strong - or is my will to weak?

I'm to tired to even speak, why can't you give me what I need? Please! Set me free!!

Afrika here I come?

håll tummarna för mig! imorn avgörs det om det blir detta för mig i februari;

http://www.rosabussarna.com/publish/Softadmin.aspx?id=3&JourneyID=20


Cry

http://se.youtube.com/watch?v=K8lNbZ2b4pw


Pain is a warning

Your heart is not open so I must go
The spell has been broken
I loved you so
Freedom comes when you learn to let go
Creation comes when you learn to say no

You were my lesson
I had to learn
I was your fortress you had to burn
Pain is a warning that something's wrong
I pray to God that it won't be long

kommunikationens vedermödor

Vad är viktigt för dig vad gäller kommunikation? Kan du ens svara på det?

Vad gäller kommunikation så är det för mig oerhört olika vad gäller olika situationer.

Då kärlek/relationen mellan kille och tjej som så att säga är intresserade av varandra eller där den ena är intresserad av den andra då ialf - så är det faktiskt det som ligger mig närmast att förundras över i oändlighet.

Exempelvis - jag är sån så är jag kär/intresserad - då sms:ar jag i tid och otid, jag lyckas också på något vis hitta tid till att pratas vid och kommunicera helt enkelt. Och många är nog på det viset. När intresset är på topp.

Och vi kommunicerar ju på så många vis - säg så här tex - tjej och kille blir intresserade av varandra, de sms:ar, pratas vid och har allmänt kul när de pratas vid. Och de träffas, de umgås och har kul även där.

Men, så börjas det där med att när den ena skickar sms så svarar inte den andra på en väldigt lång tid, det börjar också bli som så att det inte svaras när man ringer och tiden som förflyter mellan det att man hörs blir längre och längre.

Om man då som person själv vet att det är när man så att säga "tappat intresset" som man börjar att prioritera andra saker och man börjar också låta annat fylla tankarna till en högre grad och man tänker "äsch, jag svarar senare" - ja då är det ju inte så konstigt om den personen börjar känna sig som att den andra tappat intresset.

Men, så hur kan man komma tillrätta med en sån situation egentligen? Jag menar, säg att jag är en sån som tycker om att smsa (ja jag hör hur ni skrattar! :P) Men ialf, vi LÅTSAS det nu då - och så har jag kontakt med någon som svarar i samma "ton" som den jag har, och med samma frekvens (jo men det FINNS faktiskt de som gör det ser ni så ni kan ta och sätta underläpp mot överläpp tack!) och om denna frekvens sedan ändras - vad beror det på? Beror det på att jag är kvar i samma stadium och den andra inte är det, och om den andra har gått vidare till ett annat stadium - är det då nödvändigtvis ett sämre?

Rent logiskt i min värld så är ett behov av kommunikation med en person ett bevis på intresse. (finns dock undantag)

Så, om nu någon inte har behov av att kommunicera med mig så beror det på exempelvis - bristande intresse, fullt upp med sig själv av någon anledning (när det gäller mig så brukar jag då försöka TALA OM det för dem det berör så att de vet varför jag är en osocial jävel för stunden) eller för att man är upptagen på annat håll helt enkelt. Men, i min värld, så meddelar man då detta till den man är intresserad av - och gör man inte det, så beror det i sin tur på följande; bristande intresse eller att man är upptagen på annat håll med annan person av motsatta könet som man har större intresse utav.

Jag är medveten om att jag här dömer andra efter migsjälv - och det är ju det vi människor tenderar att göra i ganska stor skala. Så, hur undviker man då att hamna i såna här fällor där man spekulerar kring vad den andra måste tycka och tänka utifrån att man "dömer andra efter sig själv"?

Jo - man KOMMUNICERAR! Och jag föredrar verbal kommunikation för faaan va annan kommunikation lämnar stort utrymme för misstolkningar! fy farao...

Så, ett hett tips från the communication coach - säg vad du vill ha sagt rakt ut, kör inte med "jamen gör jag så här så fattar han/hon vad jag menar/vill". Det är grymt, elakt och allmänt barbariskt. Våga ta "the high road" och säg vad du menar, tycker och vill så undviks massor med missförstånd och negativa känslor. (inte alla, men fler än om du kör med indirekt kommunikation) Det är inte lätt, men aldrig försent att börja träna på..

Detta med kommunikation är jättesvårt och jag lovar, bara för att jag läst in mig på detta ämne i 3 år på universitet så vet jag inget mer än vad lite jag egentligen vet. Ju mer man läser om detta ämne, desto mer upptäcker man just det - hur lite man egentligen vet.

Men, man kan alltid ta reda på mer om sig själv och vad man själv känner är viktigt och hur man fungerar i kommunikationsprocesser med andra. På så vis lär man sig att förstå vad man själv behöver i fler och fler olika situationer och fler och fler missförstånd undviks etc..

Det var allt för idag! Kram!

/J



Another night - another day

Tankarna vandrar och jag vet egentligen inte vad jag tänkt skriva, men känner ändå att något liksom vill fram..

Jag känner det som att jag har världens konstigaste liv just nu! Jösses.. Allt är på ända verkligen. Jag - tjejen med det organiserade kaoset runt sig lever nu i vad jag själv skulle vilja beskriva som en krigsfront. Jag kryper, halar och hukar mig igenom den ena korselden efter den andra, och tråkigt nog känns det som att både den ena och den andra kulan träffar - och gör skada.

Vad hände?! En gång i tiden var jag osårbar - avstängningsknappen vad gäller negativa känslor funkade perfekt. Inga tårar, ingen ångest - bara en massa "sköt du dig så sköter jag mig". Men jisses, idag... Inte nog med att jag vill "gömma mig" hos någon när skotten viner, jag vill dessutom att någon ska VILJA skydda mig och hjälpa mig att ta mig mellan lägren "safe".

Och visst, jag vet väl egentligen vad som hände. Jag lät någon komma inpå, jag lät mig bli öppen för att "tas om hand" och då får man stå sitt kast sen också. "Finns det inget mellanting" undrar någon säkert nu, men jag är inte så säker på att det gör det för mig.. Jag stänger nog antingen av eller så tillåter jag mig faktiskt att "slappna av" och visst, jag vet att jag riskerar att bli både utnyttjad och sårad osv när jag gör det, men men, ibland så orkar jag bara inte låta bli att få de där stunderna när allt känns bra, lugnt och tryggt. So what om jag blir manipulerad så det skriker om det - jag får ju också vad jag vill ha de stunderna jag får det. När det gäller "in for the long run" så är man antingen stark nog att stå ut med mig och även stå fast vid mig för att jag är den jag är. Eller så är man för vek för mig och klarar det inte. Och antingen så är jag "av" eller så är jag "på" vad gäller känslor. Men - därmed inte sagt att saker och ting har ett enkelt svar eller en enkel lösning. Allt är relativt och allt är inte vad det verkar.

Aja, det är lite galet just nu.

Crazy days...Crazy life..Crazy girl..


RSS 2.0