Another night - another day
Tankarna vandrar och jag vet egentligen inte vad jag tänkt skriva, men känner ändå att något liksom vill fram..
Jag känner det som att jag har världens konstigaste liv just nu! Jösses.. Allt är på ända verkligen. Jag - tjejen med det organiserade kaoset runt sig lever nu i vad jag själv skulle vilja beskriva som en krigsfront. Jag kryper, halar och hukar mig igenom den ena korselden efter den andra, och tråkigt nog känns det som att både den ena och den andra kulan träffar - och gör skada.
Vad hände?! En gång i tiden var jag osårbar - avstängningsknappen vad gäller negativa känslor funkade perfekt. Inga tårar, ingen ångest - bara en massa "sköt du dig så sköter jag mig". Men jisses, idag... Inte nog med att jag vill "gömma mig" hos någon när skotten viner, jag vill dessutom att någon ska VILJA skydda mig och hjälpa mig att ta mig mellan lägren "safe".
Och visst, jag vet väl egentligen vad som hände. Jag lät någon komma inpå, jag lät mig bli öppen för att "tas om hand" och då får man stå sitt kast sen också. "Finns det inget mellanting" undrar någon säkert nu, men jag är inte så säker på att det gör det för mig.. Jag stänger nog antingen av eller så tillåter jag mig faktiskt att "slappna av" och visst, jag vet att jag riskerar att bli både utnyttjad och sårad osv när jag gör det, men men, ibland så orkar jag bara inte låta bli att få de där stunderna när allt känns bra, lugnt och tryggt. So what om jag blir manipulerad så det skriker om det - jag får ju också vad jag vill ha de stunderna jag får det. När det gäller "in for the long run" så är man antingen stark nog att stå ut med mig och även stå fast vid mig för att jag är den jag är. Eller så är man för vek för mig och klarar det inte. Och antingen så är jag "av" eller så är jag "på" vad gäller känslor. Men - därmed inte sagt att saker och ting har ett enkelt svar eller en enkel lösning. Allt är relativt och allt är inte vad det verkar.
Aja, det är lite galet just nu.
Crazy days...Crazy life..Crazy girl..
