Vad är din största rädsla?
Min största rädsla är att jag ska sluta göra vad jag kan för att vara så lycklig som möjligt, att jag ska låta "vad ska den och den säga" - styra mina beslut så till den grad att jag inte gör saker som jag innerst inne vet skulle vara bra för mig.
Vi vet inte om det finns ett liv efter detta, men eftersom vi inte kommer ihåg några av våra tidigare liv (eller, jag gör det ialf inte, och då har ändå ett medium kallat mig "en av de äldsta själarna som finns") så spelar det ju egentligen ingen roll om vi lever fler liv, vi minns dem inte och gör antagligen om många misstag även i nästa liv - eller så lever vi helt annorlunda men det vet vi inte eftersom vi inte kommer ihåg något sen innan. Eller så är detta liv det liv vi har.
Vi kan inte räkna med att gå runt med ett ständigt lyckorus susande i kroppen, men, vi ska heller inte känna oss fångade eller trängda i det liv vi har. Jag tycker vi förtjänar att känna att det finns en balans mellan "måsten" och friheten - en balans mellan få och ge helt enkelt.
Det finns mycket jag vill göra men som inte "passar sig" just nu, men, tro mig! Jag kommer inte låta det stoppa mig i längden! Jag har ansvaret för en annan människas väl och ve, vilket gör att vissa saker (som att sticka till USA ett år och jobba på ranch) inte är något jag kommer att göra imorgon dag, men tro mig, jag kommer att göra det om det är ett ihållande begär. Vissa begär/önskningar går över med tiden, andra gör det inte, och det är de som inte går över som man måste se till att uppfylla tror jag.
Ska bli intressant att se vart jag är om dryga 12 år... Vad jag gör, vart jag bor... Att inte veta vad morgondagen för med sig är spännande! (även om det är kul att veta vissa saker - bara man inte vet exakt) De dagar jag vet exakt vad de kommer innehålla är de dagar jag tycker minst om...
/J
